En del ligger här i en trave bredvid mig andra har jag lånat och lämnat igen till biblioteket. Gemensamt för dem alla är att de aldrig blivit lästa, mer än kanske något eller max ett par kapitel. Ändå har de på sitt sätt agerat inspiration, antar jag.
För varje gång jag hittar en sådan bok och har börjat läsa så är känslan så stark att: det är ju inte alls det här jag vill göra. Jag vill skriva. Bara skriva. Och ganska fort lägger jag sedan ifrån mig boken med en känsla av att jag faktiskt inte klarar av att läsa igenom någonting som känns som en handbok i svenska språket. Jag kan det. Behöver inte läsa böcker om det.
Det låter kanske illa det där, men jag menar egentligen inte att jag inte kan behöva alla möjliga råd och idéer, men det är det att böckerna känns som att de dels tar så oändligt mycket tid från skrivandet och dels tar bort min glädje kring skrivandet. Fatala misstag båda två. Men det finns verkligen undantag från regeln när det gäller ämnet "skrivet om att skriva".
Böcker om ämnet går alltså bort (även om jag med all sannolikhet kommer att fortsätta låna just dessa) men artiklar om skrivande med tips och tankar går hur bra som helst. Det fixar jag att läsa utan att tappa förväntan och glädjen kring att få sätta fingrarna på tangenterna. Detsamma gäller t.ex. bloggar och annat på nätet.
Vanliga böcker funkar jättebra, så klart, liksom andra fackböcker, t.ex. historia, bara inte hela långa böcker om skrivandet med en massa pekpinnar som talar om hur man ska skriva. Då tappar jag sugen.
Det är själva skrivandet som jag älskar!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Gladast blir jag när någon skriver en rad!