Utrensning i bokhyllan.

Jo, så var det tänkt.
Varför behålla alla dessa böcker som jag redan läst och som jag inte direkt blivit berörd av. Kanske man skulle göra sig av med dem?
Jag började med att göra en förteckning av de första hyllraderna, men tröttnade.
Insåg att det förmodligen slutar som det brukar. Jag ser ut ett gäng böcker som borde få stryka på foten, men på något sätt så letar de sig alltid in i hyllorna igen...Älskar böcker som sådana...och bibliotek. De som jag har allra svårast att skiljas från är fackböcker. De gamla studieböckerna... där det finns sådana som jag säkert aldrig kommer att vilja läsa igen... ändå kommer de på något märkligt sätt ändå tillbaka in i hyllan.... Kan ju aldrig bero på mig....

Tillbaka från testläsare...

Jojomen...till största delen har jag fått tillbaka från mina testläsare, så nu ska jag sammanställa kapitel för kapitel deras synpunkter och sedan gå igenom allt från början till slut. Sedan.... Mja.... Men det tar nog lite tid att gå igenom mina hundra kapitel, så framåt våren så.

Lite löst har jag roat mig med att skriva lite på något nytt... men det får vi se om det kan bli något mer än bara kul.

För tillfället varvas tankarna med Alfons Åbergs filmljud från teven, barnen är hemma sjuka. Förkylda med magarna i olag. Så idag ingen riktig skrivardag.

Men ändå. 2015. Ett riktigt och viktigt skrivarår. Tror och hoppas jag.

Och ett år då jag ska få ordning på torpet.

Ett bra år. 2015.

Har en tid av tillrättalägganden.

I huset. Alla dessa saker som fått vara... en del fixas nu till.
Oordning byts (tack och lov) till ordning.
Texten redigeras så där lagom mycket. Inte för hårt. Vissa saker måste få vara.
Egenheter.

Då och då dyker de upp...

men tack och lov inte så ofta.

Jag tänker på dagar som går åt till byråkrati, telefonsamtal, ärenden via nätet, planerande och fixande. En sådan dag kom idag, för mig.
Och tack och lov att den är över.

Hoppas jag slipper drömma om:
telefonköer
pausmusik med återkommande tant som rabblar minuter, samt då och då slänger tillbaka mitt samtal till en slags valmöjlighetslista med öppettider osv. Pausmusik. Igen...
Beställning gjord på nätet, men precis då beställningen ska gå iväg tycks det ha gått för lång tid och jag kastas tillbaka till "Gå"...
Eller då tid ska bokas, när jag nästan är framme...då dyker det upp information om att jag borde ladda hem något till datorn först... Suck. Det är som att gå till ica, och när man nästan är framme slängs man tillbaka hela vägen... Glad???
Jag?
Ja, absolut...

För att dagen är över och att jag gjort en hel del lite tidskrävande saker som naturligtvis har belamrat min "att-göra-lista". Bockar nu av.

Fyra femtedelar...

överlämnade till testläsarna. Bara slutet kvar...

Så tacksam för den respons jag fått än så länge. Min mamma och pappa läser snabbt, men effektivt och lyckas komplettera varandra i responsen. Som de kompletterar varandra i så mycket annat. Min mamma ser bokstäverna och min pappa kommenterar fakta. Så glad att de tycker om mitt manus (än så länge).

Nu inväntar jag lite tyckande från fyra andra också (ja, jag vet att det är många, men det kan vara bra att ha några som inte är familj också...) , sååå spänd på att höra vad de tycker. Men där kan det ta lite längre tid, för livet pågår för fullt för dessa personer med jobb, barn och livets pussel. Svårt att få tiden och lugnet.

Själv läser jag igenom den sista femtedelen och känner hur det isar i magen då jag tänker på att nästa gång jag skickar så får de upplösningen...När jag sedan får kommentarer tänker jag mig raska ändringar där sådana behövs och sedan.... sedan står jag där utan mitt manus för första gången på två och ett halvt år.... Behöver jag säga att det isar....?

Så...vilken av alla manusidéer som jag antecknat ner under den här tiden ska jag ta mig an då?

Idag pågår livet här hemma, med vab-ande, nedrivning av ett tak i trappan för att kunna komma åt att sätta upp en lampa i trappan... (river ett senare uppsatt undertak av gips...) trevligt att slippa en vinter till snubblandes i en mörk trappa... dessutom har jag gått en dust mot handfatsrören. Jag vann (som tur är).

Och så har jag lämnat över hälften...

av manuset till mina testläsare. Känner mig sporrad. Nu är det kul.

Tiden rinner ifrån mig...

Jag undrar hur det är för alla andra, med det där med att få tiden att gå ihop...?
Här går det just nu inte alls.
Inför vintern är det så otroligt många saker som behöver åtgärdas akut innan frosten eller värre, snön kommer. Eftersom vi bor i en villa från tidigt 1900-tal som står under renovering utvändigt, såväl som invändigt, så är känslan att om man fixar i ett hörn så förfaller resten under tiden, disk, tvätt, städning, osv.
Ute är ju de akuta sakerna just nu i fokus. Det sista ska målas på lekstugan, för att den inte ska bli rötskadad under vintern, och för det krävs 2 dagar med medeltemp på över 5. Över nollan hela dygnet. Inte ultimat ändå pga all fukt, men vad gör man... det är linoljefärg, som andas ändå, annars skulle det få stå omålat...

Sedan är det växter som måste ner innan tjälen kommer.
Sten som ska läggas (m gruslager först) innan regnet som stannat i säckarna fryser till is.
Hus som ska fixas till.
Ett fönster ska bytas.
Hantverkare borde komma, men vi får vänta till våren med utomhusarbetena på husets tak.
Och det värsta är att det är jag som dragit igång alla dessa projekt.

Det bästa är att det kommer att bli så bra, när det är klart.

Och mitt i alla dessa måsten står livet och stampar med barn som ska till läkare, skola med alla sina planeringar (packad gympåse, frukt, läxor, rätt kläder, extrakläder etc) och dagis...

Samt mitt manus.