torsdag 30 januari 2014

Igår skrev jag verkligen från morgon till kväll,

Och det har inte hänt på jag vet inte hur länge, men igår gick det i alla fall bra. Idag kommer livet emellan lite igen. Jag ska åka över till en vän i Haninge, äta frukost. Och om jag känner oss rätt blir det även lunch med henne och så ska jag få gosa lite med den lilla babyn hon har.
Blir annorlunda och lite lyxigt att få gosa, men slippa kräket på axelns handduk efter barnets måltid, slippa byta blöjor... Få lyxa lite helt enkelt och lämna över då det är dags för något av det jag skrev om, kunna åka hem när det skriks så att hjärtat kan brista...
Sedan hem och skriva lite. Handla och hämta barn.

onsdag 29 januari 2014

Lite livrädd....

Är inne på de allra sista kapitlen av mitt manus. Jag har skrivit på ordentligt senaste dagarna och allt flyter, men hjäääälp.... nu måste jag börja läsa från början, läsa och rätta och se vad jag plottrat ner under låååång tid. Hu! 
Dessutom känns det ju som att det här med att skriva.... det är ju det jag kan. Nu måste jag ta tag ordentligt i de bitar som jag vet att jag måste ändra mycket i.... 

tisdag 21 januari 2014

Vinterns första snöänglar...

I tre storlekar skapades idag i trädgården.
Annars städning, ett rum i taget, grundligt! Och vab.
Jobbade på manuset till ett-tiden inatt, blir nog jobb med manus ikväll igen.

måndag 20 januari 2014

Trötthetens töcken har lägrat sig omkring mig...

Så till den milda grad att det/allt jag råkar försöka titta på flimrar. Barnen är hemma (förhoppningsvis den sista dagen, symptomfri, innan jag släpper dem till skola o dagis). Att de är hemma är jättemysigt, men samtidigt gör det att jag till slut har börjat sätta mig med manusarbete sent på kvällarna, för att sluta mitt i natten...och upp innan tuppen då barnen vaknar och skolan ska ringas...
Det resulterar alltså i dessa ögon som stirrar tillbaka mot mig i spegeln, och som inte kan beskrivas med något annat än att de påminner om ugglan Helges... Ni vet han som bodde på Hedvigs tak i programmet A till Ö och som visste allt, eller i alla fall en hel del. Men det berodde väl sannolikt på att han inte sov tillräckligt heller...

På sistone har jag blivit högst medveten om att det är en påtaglig hälsofara att inte sova tillräckligt, har läst nya rön om detta... Men ändå. När jag släcker lampan finns de som bor i mitt manus där, eller så funderar jag över tapeter till tjejernas rum... Så det är inte precis som att John Blund står där och knackar på, beredd med sitt stora saltkar laddat med sömnsand... Har uppenbart svårt att lägga om tiden efter julledigheten. Jetlag efter resan till jul-landet, kanske...

Det jag just nu gör med mitt manus är något som berör det, men ändå genom att jag inte precis jobbar med det skapar ett beklagligt avstånd till texten, genom att det tar tid från arbete MED texten. Jag håller på att placera om  hela konkarongen till Scrivener, med allt research-material, tankar, funderingar, personbeskrivningar osv. Rubbet. Det tar tid, för jag tog en liten kurs (via moderskeppet) för att liksom limma på plats allt det jag läst om i Scriveners egna lilla kurs "tutorial", som jag fattat,åtminstone till en viss del, men som jag till stor del lika snabbt glömde igen, då jag inte omedelbart gjorde ändringar och arbetade in kunskapen. Allt det här blir bra, väldigt bra, när det är klart, vilket borde bli ikväll. Då får jag återgå till mina kära figurer... Hmmmm....vilka var de nu igen? ;-)

söndag 19 januari 2014

En extra ledighet...

Har det ungefär känts som, men med lite sämre aptit än vanligt. Hela familjen har varit samlad hemma, då vi fick magsjuka samtidigt. Turligt nog för oss var det inte vinterkräksjukan utan "bara" en vanlig hyfsat beskedlig variant. Så t. Ex har vi spelat lite spel med varandra, igår blev det den försvunna diamanten.  Mysigt! Även om minsta blev arg över att hon inte fick vända på alla brickor när hon ville, inte ohejdat fick flyga över hela planen med sin "gubbe" utan var tvungen att snällt bara gå stegen visade på tärningen, och då hon inte fick skrynkla ihop sedlarna, eller knycka tärningen...  Jo, en viss träning behövs för sällskapsspel.

torsdag 16 januari 2014

Så passerades även kulmen av min magsjuka (hoppas jag) inatt....

och den ljusnande årstiden brer ut sig framåt. (Har hört att man ska vara positiv, här i livet).
Med andra ord ska den här dagen passera med lite ömhet i magen, mat utan smak och ett lugn som är svårt att få till med två tillfrisknande vildbasare i huset. Det var väl det.

Imorgon är det ljusare.

onsdag 15 januari 2014

Har barn hemma så manuset blev liggande...

Jag passade på att utforma sovrummet så som jag vill ha det istället. För en tid sedan flyttade vi runt en massa saker och jag trodde att det var rätt platser... Tills jag fyllt bokhyllorna med sina böcker... Och insåg att en av bokhyllorna kändes helfel... Trots symmetri, på var sin sida om en dörr. Blev inte alls bra. Men eftersom veckorna innan jul präglades av ryggskott och stress för de juliga sakerna som knappt klarades av, så blev rummet stående, halvdant och inte helt uppackat.

Tiden som har gått gjorde att jag klurade ut hur jag ville ha det istället. Så DET gjorde jag idag. Och det blev så HIMLA fint! Om man får skryta själv...och det får man. Ibland. Men maken får inte njuta av det, för han ligger med begynnande magsjuka nedbäddad ute i soffan. Barnen är också magsjuka, fast det (hoppas jag) är nog på väg bort...och själv känner jag av det litegrann, men bara lite.

Nu är barnen (och maken) i säng, så nu börjar min skrivtid för dagen.
Tjing!

torsdag 9 januari 2014

Det är ju så otroligt roligt att skriva!

Jag har under en alldeles för lång tid nu (under jullovet) inte skrivit så mycket att jag känt några skrivar-andar vakna, men sent ikväll satte jag mig ner och jäklar vad det drog iväg (texten)! Är rätt bortskämd med mycket flow när jag skriver, men hade trott att det skulle vara trögare nu, när texten "legat nere" under en period och då jag faktiskt inte alls visste hur jag skulle lösa problemen som mina kära figurer har råkat in i... Har ju i stället lagt tid på att lära mig scrivener, men åh vad underbart det är att få skriva!

Kan tillägga att jag alltid skrivit inspirerad av stunden och utan alltför tydliga mål i mina texter. Vad som helst kan alltså plötsligt hända, och gör det också då jag skriver, men själva plotten vet jag på förhand vad det ska handla om, men inte vilken väg man tar till berättelsens slut, och oftast är själva slutet höljt i dimma för mig en bra bit in i historien. Men jag vet alltid vad jag vill få fram. Målar på allteftersom. Så skriver jag.
Hur skriver du?

onsdag 8 januari 2014

julens chokladbitar måste väl ätas upp...? Visst?

Några av dem landade (ingen aning om hur...) på min bricka där kaffekoppen placerats...
Tar helhjärtat till mig alla faktan om att ALL choklad är nyttig choklad. Förresten avlägger jag aldrig några nyårslöften. Vill man något behöver man inte något löfte för att följa, och om man misslyckas med att hålla ett nyårslöfte så är det enda som händer att man känner just det... misslyckandet.

Bättre att inte avge något, eller möjligen, om man måste, bara säga att man ska arbeta på att bli bättre på något särskilt... då har man bättre chans att klara av det. För ett nyårslöfte inbegriper också ofta att det påverkar andra, men också att andra kan påverka ens förmåga att hålla löftet. Nå. Inget löfte. Choklad.
Och framför allt kaffe. Kaffe. Jag har inga problem med att dricka detta sent på kvällen. Kan sova ändå. Hinkade i mig baljor på nätterna då jag pluggade en gång i tiden, och det har väl påverkat kroppen till att inte bry sig så mycket om kaffet. Av och till var väl det pluggade materialet så tråkigt att jag nästan inte, trots kaffe i kroppen, hann till sängen innan ögonlocken föll ihop... Tur att det mesta ändå var kul.

Kollar in Sex and the city. Igen. Och ler ändå varje gång. Fortfarande, trots att jag sett de flesta avsnitten minst en gång. Mnst.