Vårt hus genomgår en förändring. Någon gång på 60-talet bestämde sig de dåvarande ägarna för att ge huset nya "kläder". De kapslade in det befintliga huset i vindpapp, reglar, glasfiberull och direkt därpå panelen. En ny bred typ av amerikaniserad 60-talspanel. Knutarna markerade man endast med ca fem centimeters lister. Här och där förändrade de också fasonen på själva huset utvändigt så att det skulle se stort flott och amerikanskt ut, tror jag. Därpå målade man rubbet med plastfärg. Yeah!
Inte kul. Var min tanke när jag insåg att det saknades luftspalt under. Så jag började riva ner och insåg snabbt att faktiskt fanns den gamla 20-talspanelen kvar där under. Nästan intakt.
Så tog jag själv ner 60-talspanelen upp till takfoten på de två långsidorna, drog ut pappnubb, kittade i hålen efter dessa med linoljekitt, skrapade färg och målade om åtminstone första lagret med linoljefärg, som det en gång varit målat i, fast en annan nyans. Men så var gavlarna kvar, och två enorma "överbyggnader" på långsidorna (nästan som gavlar i bredd o höjd) som döljer fina fönsterkupor etc. Så det är det vi just nu har hjälp här för att ta ner. Intressant, för att uttrycka sig milt. Jag har ju haft de gamla ritningarna på huset så att jag kunnat se hur det åtminstone ursprungligen varit tänkt, men på en del platser har det inte riktigt stämt. Så det är riktigt spännande.
Förutom att huset därmed verkligen håller på att förändra form, tillbaka till ursprunget, så ändrar det också färg. Så när barnen åkte till skolan och dagis igår var fasaden mot gatan vit, när de kom hem såg huset annorlunda ut och var orange... :-D
Den orange linoljefärgen som fortfarande sitter kvar på 20-talspanelen är någon form av gulockra.
Äntligen kommer husets utsida att hyfsat stämma överens med dess insida, 20-talets nyklassicism.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Gladast blir jag när någon skriver en rad!